Om du bara menade orden du sa till mig..
Jag saknar dig bara mer och mer för varje jävla dag som går! Jag vill ingenting annat än att ha dig precis som förut. Vill kunna prata med dig, du är en av personerna som förstår mig bäst. Du va en jag kunde lita på! En person som jag faktiskt hade otroligt mycket tilit för. Men om och om igen så sårade du mig! Värre för varje gång. Alla våra bråk slutade alltid med att jag satt och bad dig komma tillbaks! och de gjorde du, gång, på gång. Vi slutade prata till och med, de gick fan månader tills vi pratade igen. Men åter igen va de jag som tog tillbaks kontakten! Just för att jag aldrig någonsin känt såhär för någon annan person. Visst självklart har jag varit så kär så de gjort ont. Men inte alls på de sättet som med dig.
Du va den underbaraste jag haft. Så äkta tills första bråket. Ingen har någonsin brytt sig så mycket som du. Kan inte förstå att de bara är över! Den dagen ditt namn kommer upp på min skärm en gång till, då jag verkligen känner att orden du säger är äkta den dagen kommer jag fan släppa allt och åka till dig och bara vara. Du va den bästa, och ingenting säger att du inte är de längre. Du är samma gamla kille jag hade för ett halv år sen! Du har bara inte dom samma känslor som jag har.
Jag ångrar ingenting med dig snarare tvärt om vill ha det tillbaks! Alla säger att livet går vidare att de kommer en ny osvosv. Visst kan tycka killar är snygga, kan hålla på med killar eller snarare svara när folk srkiver till mig. Jag har strulat med andra, okej. Men ingenting är samma sak som med dig. Som när du låg där i din säng och höll om mig. Asså saknar dig så mycket!
Och ge FAN i att kommentera att de inte blir bättre av att skriva de på bloggen för JO de blir de visst! Får ut mina känslor, och allt jag har inom mig och vem vet kanske läser han?
Kommentarer
Trackback